Fama Fraternitatis - 1614

Wiewohl wir nun wohl wissen, daß es umb ein ziemliches noch nicht an dem, da wieder unserm Verlangen oder auch anderer Hoffnung mit allgemeiner Reformation divini et humani, solle genug geschehen, ist es doch nicht unbillich, daß, ehe die Sonne auffgehet, sie zuvor ein HELL oder dunkel liecht in den Himmel bringt und unter dessen etliche wenige, die sich werden angeben, zusammen tretten, unsere Fraternitet mit der Zahl und Ansehen des gewünschten und von Fr.R.C. fürgeschriebenen Philosophischen Canons, einen glücklichen Anfang machen oder ja in unserer Schätz (die uns nimmermehr aufgehen können) mit uns in Demut und Liebe genießen die Mühsamkeit dieser Welt überzuckern und in den Wunderwerken Gottes nicht also blind umbgehen.

Vi vet dock att det enligt vår åstundan och andras förväntningar efter någon tid kommer en allmän reformation av både gudomliga och mänskliga ting. Ty innan solen går upp, upplyses himlen av
MORGONRODNADENS ljus. I väntan på denna reformation församlas några få som med sitt antal skall utöka vårt brödraskap, höja dess anseende och stärka dess förhoppningar och ge de av Fr.R.C. föreskrivna Filosofiska Canons en lycklig begynnelse. I all ödmjukhet och kärlek skall dessa nytillkomna tillsammans med oss dela våra skatter, som aldrig skall förgås, och så lindra denna världens möda och inte längre vandra ovetande om kunskapen om Guds underbara verk.

Howbeit we know after a time there will now be a general reformation, both of divine and humane things, according to our desire, and the expectation of others: for it is fitting, that before the rising of the Sun, there should appear and break forth AURORA, or some clearness, or divine light in the sky; and so in the mean time some few, which shall give their names, may joyn together, thereby to increase the number and respect of our Fraternity, and make a happy and wished for beginning of our Philosophical Canons, prescribed to us by our brother R.C. and be partakers with us of our treasures (which never can fail or be wasted) in all humility, and love to be eased of this worlds labor, and not walk so blindly in the knowledge of the wonderful works of God.

Definition

Det brittiska ordenssällskapet Hermetic Order of the Golden Dawn och den tyska Frimurarlogen L'Aurore Naissante, vilket grundades i London 1888 respektive Frankfurt-am-Main 1807, delade på samma hebreiska namn Chevrah Zerach Bequr Aur, förevisat i gyllene gult vid bloggens huvud, vilket ordagrannt kan översättas till “Stigande Gryningsljusets Sällskap”. Denna tyska Rosenkorsiska Frimurarloge i Frankfurt, vilket måste anses vara det ursprungliga modertemplet till GOLDEN DAWN, kallade sig på tyska även Loge sur Aufgehenden Morgenröthe, vilket kan översättas till “Gryende Morgonrodnadens Loge”. Detta skiljer sig åt från den engelska seden att översätta orden Bequr Aur till “Golden Dawn” eller “Gyllene Gryningen”. Med anledning av Rosenkorstraditionens tyska ursprung är en mer korrekt översättning av Bequr Aur, genom franskans L'Aurore Naissante och tyskans Aufgehenden Morgenröthe, inget annat än GRYENDE MORGONRODNADEN. Denna hänvisning till ett stigande gryningsljus, morgonrodnad eller aurora är en klar hänvisning till den allmäna reformationen omnämnt i det ovan citerade stycket från Fama Fraternitatis. Denna blogg har dock valt att behålla den försvenskade anglo-saxiska termen GYLLENE GRYNINGEN för att denna, invand som den är, lättare associeras med den Rosenkorsiska tradition som här ämnas att framställas.

Licht, Leben, Liebe

fredag 10 oktober 2008

Själens boning: Angående blodtransfusioner och transplantationer

Jehovas Vittnen vägrar ofta låta sina barn få blodtransfusioner då de drar sina egna slutsatser ur den föreställning som går att uläsa i Torah (Genesis) om att själen sitter i blodet. Personligen tror jag att "livskraften" sitter i blodet men att själen utgör mycket mer än den fysiska kroppen och inte kan reduceras till en specifik plats. Förvisso tyder mycket på att man kan föra över vissa egenskaper av en människa vid transplantationer, men det är inte alls fråga om att man fyttar över hela "själen" så som Jehovas Vittnen tror.
o
Jag såg ett intressant program för några år sedan om en liten flicka som efter en transplantation av något centralt organ plötsligt fick en nytt begär efter pizza, och en viss sort dessutom. Det visade sig att donatorn hade exakt samma preferens.
o
Så visst är det mycket plausibelt att en del av en människas psykiska egenskaper kan överföras till en annan i samband med att man överför ett stycke materia - den klassiska dualistiska Cartesianska världsuppfattningen om kropp och själ som helt väsensskilda kvalitéter håller således inte. Men om man måste välja mellan att ens barn riskerar att dö om det inte får en blodtransfusion och att det kan "ärva" några enstaka (och relativt triviala) karaktärsdrag, så är valet ganska självklart för mig som förälder. Det finns dock fall av transplantation där överförandet av ett karaktärsdrag inte har varit lika trivialt - snarare fatalt.
o
I Aftonbladet 2008-04-09 kunde man läsa om Sonny Graham som hade fått ett nytt hjärta av en donator som hade tagit sitt liv. När han sedan träffade donatorns änka uppstod kärlek – och de gifte sig. Det slutade dock med att även Sonny tog sitt liv.
o
Jag tror dock att hjärttransplantation är ett kapitel för sig som skiljer sig åt från transplantation av andra organ. Många människor som upplever hjärtproblem i sen ålder genomgår exempelvis en personlighetsförändring, ganska så drastisk sådan i vissa fall. Min far hade problem med sitt hjärta några år innan han "gick vidare". Han utvecklade en surhet och ett påfrestande aggressivt temperament som för min mor var ganska så jobbigt att hantera.
o
Inom många andliga traditioner och esoteriska teorier ser man på hjärtat som ett centralt organ hos människan, inte blott fysiskt utan även andligt; såsom platsen för själen. Jag har för mig att man inom gnosticismen (eller någon annan estoterisk tradition) placerade gudsgnistan i hjärtat. I traditionell kristen inkonografi ser man ofta Jesus med ett flammande hjärta.
o
Så jag blir inte förvånad när man genomgår en drastisk personlighetsförändring som är kusligt snarlik donatorns vid en hjärttransplantation. Sålunda, istället för att blodet är sätet för själen så är snarare hjärtat det - även om jag tror att detta påstående är en grov förenkling; som jag har sagt innan så kan man inte begränsa själen till ett rumsligt begrepp. Men själv hade jag nog tackat nej till en hjärttransplantation utifrån mina esoteriska kunskaper och personliga erfarenheter - fast man vet ju inte hur man kommer att välja när man väl står inför dilemmat själv.
o
Hade det dock gällt mitt eget barn hade jag även här inte tvekat; det är inte min uppgift att låta mina övertygelser påverka mina barn utifrån så fundamentala existentiella spörsmål som livet självt.
o
S.R.

Inga kommentarer: