Fama Fraternitatis - 1614

Wiewohl wir nun wohl wissen, daß es umb ein ziemliches noch nicht an dem, da wieder unserm Verlangen oder auch anderer Hoffnung mit allgemeiner Reformation divini et humani, solle genug geschehen, ist es doch nicht unbillich, daß, ehe die Sonne auffgehet, sie zuvor ein HELL oder dunkel liecht in den Himmel bringt und unter dessen etliche wenige, die sich werden angeben, zusammen tretten, unsere Fraternitet mit der Zahl und Ansehen des gewünschten und von Fr.R.C. fürgeschriebenen Philosophischen Canons, einen glücklichen Anfang machen oder ja in unserer Schätz (die uns nimmermehr aufgehen können) mit uns in Demut und Liebe genießen die Mühsamkeit dieser Welt überzuckern und in den Wunderwerken Gottes nicht also blind umbgehen.

Vi vet dock att det enligt vår åstundan och andras förväntningar efter någon tid kommer en allmän reformation av både gudomliga och mänskliga ting. Ty innan solen går upp, upplyses himlen av
MORGONRODNADENS ljus. I väntan på denna reformation församlas några få som med sitt antal skall utöka vårt brödraskap, höja dess anseende och stärka dess förhoppningar och ge de av Fr.R.C. föreskrivna Filosofiska Canons en lycklig begynnelse. I all ödmjukhet och kärlek skall dessa nytillkomna tillsammans med oss dela våra skatter, som aldrig skall förgås, och så lindra denna världens möda och inte längre vandra ovetande om kunskapen om Guds underbara verk.

Howbeit we know after a time there will now be a general reformation, both of divine and humane things, according to our desire, and the expectation of others: for it is fitting, that before the rising of the Sun, there should appear and break forth AURORA, or some clearness, or divine light in the sky; and so in the mean time some few, which shall give their names, may joyn together, thereby to increase the number and respect of our Fraternity, and make a happy and wished for beginning of our Philosophical Canons, prescribed to us by our brother R.C. and be partakers with us of our treasures (which never can fail or be wasted) in all humility, and love to be eased of this worlds labor, and not walk so blindly in the knowledge of the wonderful works of God.

Definition

Det brittiska ordenssällskapet Hermetic Order of the Golden Dawn och den tyska Frimurarlogen L'Aurore Naissante, vilket grundades i London 1888 respektive Frankfurt-am-Main 1807, delade på samma hebreiska namn Chevrah Zerach Bequr Aur, förevisat i gyllene gult vid bloggens huvud, vilket ordagrannt kan översättas till “Stigande Gryningsljusets Sällskap”. Denna tyska Rosenkorsiska Frimurarloge i Frankfurt, vilket måste anses vara det ursprungliga modertemplet till GOLDEN DAWN, kallade sig på tyska även Loge sur Aufgehenden Morgenröthe, vilket kan översättas till “Gryende Morgonrodnadens Loge”. Detta skiljer sig åt från den engelska seden att översätta orden Bequr Aur till “Golden Dawn” eller “Gyllene Gryningen”. Med anledning av Rosenkorstraditionens tyska ursprung är en mer korrekt översättning av Bequr Aur, genom franskans L'Aurore Naissante och tyskans Aufgehenden Morgenröthe, inget annat än GRYENDE MORGONRODNADEN. Denna hänvisning till ett stigande gryningsljus, morgonrodnad eller aurora är en klar hänvisning till den allmäna reformationen omnämnt i det ovan citerade stycket från Fama Fraternitatis. Denna blogg har dock valt att behålla den försvenskade anglo-saxiska termen GYLLENE GRYNINGEN för att denna, invand som den är, lättare associeras med den Rosenkorsiska tradition som här ämnas att framställas.

Licht, Leben, Liebe

tisdag 23 september 2008

Svart magi

Jag erinrar mig en diskussion på ett diskussionsforum angående en tantrikers försök att inför TV-kameror döda den för indierna kände programledaren och skeptikern Sanal Edamaruku, vilket är något av Indiens svar på James Randhi. Naturligtvis skrockade debattörerna över det faktum att den hastiga och onaturliga döden inte infann sig, trots över en flera timmar lång dödsritual. Hela inslaget finns att se på YouTube. Jag kan hålla med om att inslaget är lika mycket komiskt som det är långtråkigt att se på.
o
Det jag dock inte riktigt kan förstå är varför man i exempel som dessa fokuserar så mycker på att håna alla som tror på övernaturliga krafter, såsom magi. Varför är det sällan någon från skeptikerna som ifrågasätter det etiska i att "bruka sig" av svartmagi? Varför ställer man sig inte istället frågan varför det är så lätt för hinduiska "vise män" (vilket ju en tantriker får anses vara) att hemfalla åt något som att vilja döda någon med ockulta krafter?
o
Det finns två vägar inom den trantriska traditionen. Den vänstra handens väg och den högra. Tantrikern i det här exemplet är uppenbarligen en påstådd "mästare" av den vänstra handens väg. Inslaget säger mer om dessa egoister till andliga sökare än om den trantriska vägen (högra handens) i sig.
o
Dessutom ställer jag mig själv personligen skeptisk till att denna typen av svartmagi har en verklig objektiv verkan såpass signifikant att den kan döda någon på detta påstådda sett, och om den nu skulle vara verksamt på något sätt så gör den snarare en större skada på utövaren än på någon annan. Vad jag dock inte förstår är att s.k. tantriker fortfarande idag hänger sig åt en sådan moraliskt förkastlig syssla. Hur kan det någonsin vara moraliskt riktigt att utföra en handling som man själv tror kan leda till sin nästas skada eller död?
o
Denna typen av verksamhet är inte så ofarlig som skeptikerna gärna vill påskynda, ty det finns människor som på fullt allvar tror att man kan bli dräpt av svartmagi, speciellt i underutvecklade länder där det praktiseras regelbundet. Alla har vi väl hört talas om självsuggestionens makt.
o
Å andra sidan är den bästa medicinen att skydda sig från svart magi att hånfullt skratta åt den som Sanal Edamaruku gör i TV-inslaget; om människan inte tror på att hon kan bli drabbad av ondskefull magi kommer dess grepp om henne med största sannolikhet att släppa. Men detta faktum hjälper inte alla stackare som anser sig vara under den svarta magins våld. Även om folkbildning kan göra ganska mycket gott kommer det alltid att finnas folk som tror på att de kan bli dödade av onda gurus psykiska krafter, i synnerhet bland tredje världens underutvecklade länder.
o
Vad jag vill lyfta fram här är att det finns en extra dimension i fall som detta. Det är stor skillnad på det ovan nämnda fallet och exempelvis en reiki-healare. En reiki-utövare har i alla fall ett gott syfte och kan faktiskt hjälpa andra människor att må bättre, må det vara självsuggestion (placebo) eller verklig energetisk påverkan. Den ondskefulle gurun strävar ju efter att skada (och t.o.m. döda) sina medmänniskor. Han kan ju faktiskt göra en del medveten skada, även om det endast kan reduceras till självsuggestion. Sådana där människor lever på sin makt att skrämma sin nästa till lydnad och kontroll. Det är enligt mig ett högst oetiskt beteende och borde bekämpas med mer än blott hånskratt från skeptikernas sida.
o
Men bortsett från den direkta suggestiva tankekontrollen från en svartmagikers sida så kan man inte helt utesluta att ett helt fokuserat sinne, underbyggt av en sant hatisk känsla för att höja koncentrationen och ge emotionell förstäkning åt den magiska viljan, de facto kan åstakomma en psykisk och fysisk skada per distans.
o
För den som på nära håll eller själv har upplevt healing är detta inte längre speciellt otänkbart. Eller för att ta qi-gong eller yoga, etc., som ytterligare exempel. Effekten är dock begränsad och kan inte väcka döda till liv lika lite som det kan döda något levande. Man kan endast påverka naturliga processer vilket är i harmoni med individens (patientens eller mottagarens) vilja och Högre Jagets Vilja. Sålunda är det mycket svårt, eller närmast omöjligt, att skada någon ockult om inte offret själv bjuder in "besvärjelsen" genom sin rädsla. På samma sätt anser många healers att patienten måste vara öppensinnad för den läkande strömningen av kraft för att den skall nå full önskvärd effekt; skepsis har en hämmande effekt i fallet med healing eller skyddande i fallet med svart magi. Som jag tidigare har nämnt så utgör självsuggestionen en stor faktor i allt detta.
o
Skeptikern kommer genast att säga att självsuggestion inte tillhör magins utan snarare psykologins ämnesområde. Men det beror helt på hur man definierar ordet magi, ty det är skillnad på allmänhetens och de initierades definitioner på detta laddade begrepp. Idag separerar man gärna det paranormala och det strikt naturvetenskapliga ifrån varandra. Under renässansen såg man exempelvis inte lika stor skillnad mellan astrologi och astronomi, mellan alkemi och kemi, magi och naturvetenskap, etc. Initierade gör även idag ingen skillnad på exempelvis psykets övernaturliga förmågor och psykiska processer i allmänhet så som den moderna psykologin definierar det. Placeboeffekten är för en ockultist ett bevis på tankens överlägsna makt över kroppen, andens kraft över materian.
o
Dessutom sa jag ovan att självsuggestion var en stor faktor i det hela, inte hela faktorn. När jag sade detta hänsyftade jag i synnerhet till den "svarta magins" påverkan på andra individer. Det finns inneboende skyddsmekanismer (som jag nämnde ovan) som värnar om individens andliga integritet (svart magi är ett övergrepp på den andliga integriteten mer än den fysiska). Det är först när vi själva tillåter oss att bli påverkade av den svarta magin (dvs. tror på dess effekt) som den kan göra oss någon skada. Skeptisim är dessutom det bästa försvaret mot dylik påverkan, även eventuell paranormal påverkan. Detta är som sagt till en viss del även ett faktum vid healing; patientens läkelseprocess blir behjälpt om psyket bjuder in den helande energin. Allt det här kan sålunda reduceras till medvetande och vilja.
o
S.R.

Inga kommentarer: