Qlippotisk besatthet – diagnosticering och behandling

Den moderne författaren Robert Bruce har utvecklat en hel symptomlära kring Qlippoth, vilket han benämner som ”NEGS”, en förkortning för ”negative inorganic beings”. De är typ av ”negativa andeväsen” som kan angripa människor och parasitera på dem genom olika grader av besatthet. De motsvarar i stort sätt den klassiska ockulta synen på ”vampyrer” dvs. demoner som livnär sig på andra människors livsenergi. De klassiska incubi och succubi skulle då kunna räknas in hit. Detta är teorier som även har utvecklats av Dion Fortune i hennes Psychic Self-Defence. Robert Bruce har skrivit sin egen bok som han passande har kallat Practical Psychic Self-Defence.

Robert Bruce hävdar att NEGS ofta astralt tar formen av bläckfiskar, ormar och spindlar, dvs. former som de flesta individer finner som motbjudande. De samlas gärna till platser där de kan suga åt sig negativa energier, exempelvis på negativa currylinjer och currykryss. Eftersom de är ljusskygga varelser håller de sig gärna i mörker, eftersom ljus enligt Bruce får dem att förlora energi. De sägs även ha stora problem med att korsa över vattenlinjer.

Vad än värre är, NEGS dras gärna till människovärdar som de kan parasitera på. Vissa kategorier av människor är mer tacksamma som offer - mediala personer, personer med svag aura, personer som har drabbats av svåra trauman, kort och gott emotionellt obalanserade individer; värst drabbade är psykiskt sjuka människor och missbrukare. En NEG söker hos dessa individer att finna en svag punkt i auran, något som Bruce kallar för ”core attachment points”, varifrån de kan parasitera på sin värd.

NEGS utnyttjar och attackerar värden genom dess drömmar och fantasier, i synnerhet fantasier som skapar skuld och skam. I synnerhet erotiska fantasier sägs favoriseras av NEGS varigenom de kan suga åt sig kraft, men även drömmar och fantasier som väcker känslor av skuld och skam. Dessa fantasier och sammankopplade känslor sägs skapa svaga punkter eller öppningar i auran. Tydligen skall i synnerhet fotsulorna och tinningarna vara extra känsliga punkter på kroppen. Så långt Robert Bruce. Den som önskar mer information hänvisar jag till denna mycket intressanta tråd på Flashback Forum, varifrån jag har hämtat den mesta information till denna essä.

Det förefaller genast som att det viktiga i detta sammanhang är att omedelbart stärka sin aura och få ut de främmande elementen ur denna. Det finns egentligen endast en säker metod för detta - Lesser Banishing Ritual of the Pentagram (LBRP) - men även bön och meditation sägs vara effektiva verktyg mot psykisk attack av detta slag. Tydligen skall även den klassiska musiken vara i synnerhet effektivt botemedel mot NEG-fenomenen. En av mina lärare inom alkemin sade en gång att klassisk musik av tradition föredras av hermetiker och alkemister, i synnerhet när de arbetar. De avskyr allt som har att göra med rockmusik. Det har även visat sig att psykoterapi i sig kan bota ett NEG-problem.

Men å andra sidan anser Robert Bruce att man, konstigt nog, inte kan avhjälpa problemet genom att åkalla ljus och kärlek för att förvisa de mörka krafterna. Det endast förvärrar problemen om man ”daltar” med dessa krafter.

o
Men jag vill problematisera själva fenomenet NEGS så som Robert Bruce framställer det. Det verkar som att han hävdar att de är rent objektiva fenomen som ursprungligen är helt främmande för den värd som de attackerar. Men var bör man egentligen söka efter NEGSens ursprung? Är de måhända tankeformer som är skapta av mänskligt medvetande (och oberoende flyter runt i det astrala) eller är de en egen flora som är oberoende av människan, som har funnits där innan människans tillblivelse? Eller är de måhända i de flesta fall ett uttryck för vår egen personliga skugga i det omedvetna? Och även om det förvisso finns yttre och främmande NEG-fenomen så måste det vara oerhört svårt att se skillnad på NEGS och ens personliga Qlippoth (skuggan). Mycket av det som Bruce beskriver angående hur NEGS påverkar en individ kan även härledas till de förträngda komplexens värld.

o
Ovasett ursprung gissar jag, med tanke på NEGSens djurkaraktär, att de tillhör den lägsta kategorin inom de demoniska (Qlippotiska) hierarkierna. Det är även intressant att just missbrukare verkar vara en av de mest drabbade kategorierna. Jag har tidigare hört teorier som säger att missbruk (oavsett form) har att göra med besatthet av elementarer. Frågan är om inte en del av dessa problem som tillskrivs NEGS kan förklaras med påverkan av elementara andar? Det kanske är så att elementarandar tillhör samma kategori som NEGS?

Men sammanfattningsvis är det är i synnerhet kring tre punkter som mina betänkligheter kring Robert Bruces teorier cirkulerar:

o

1. Någonting som jag inte riktigt får ihop och upplever som motsägelsefullt är att NEGS å ena sidan "far illa" av bön, meditation, åkallelse av det högre, harmonisk musik, etc. - med andra ord det som leder in de högre och "positiva" energierna till energikroppen - men å andra sidan kan erhålla kraft och styrka i sin negativitet om man vill låta ljuset hela (läka) dem; det Qabalistiska (Lurianska) perspektivet om skärvornas förmåga att återlösas.

o

Det högre är ju Ljus, LVX. De högre energierna helar per definition det som är disassocierat, splittrat, söndrat.

o

2. Skillnaden mellan Elementarandar och NEGS. Traditionellt har man tillskrivit mycket av det som Robert Bruce idag kallar för infektioner av "NEGS" till "elementar" besatthet eller attack. Elementarerna är ju en lägre form av andar, enligt vedertagen eller traditionell ockult teori, naturens "blinda krafter". De bär således likheter med Qlippoth, vilket också är andar som står materian nära.

o

Vad är skillnaden på elementarer och "NEGS"? Eller kan det måhända röra sig om samma sak/fenomen?

o

3. Skillnaden mellan Qlippoth och NEGS. Ett Qlippa kan vara två saker: Antingen så är det (a) objektiva krafter eller "entiteter" av splittrande karaktär som existerar utanför en själv, i naturen, och som kan påverka en själv, eller (b) ett subjektivt komplex av tankar som är emotionellt laddat och som för ett dynamiskt liv i det omedvetna, kaotiskt, disassocierat från det medvetna jaget och utanför dess kontroll. Carl Gustav Jung är specialisten här och tillförde mycket om vår kunskap om de omedvetna komplexen, och den s.k. skuggan (summan av de disassocierade komplexen som utgör en motpol till vad vi gärna vill se oss som), en pykoanalytisk förklaring till begreppet "Legion".

o

Ett NEG påstås vara mera en motsvarighet till ett objektivt Qlippa (av typen "a"), fast av en lägre medvetandenivå, ungefär som Qlippots "djurrike". Men effekten av ett Qlippa och ett NEG är ju snarlika. Hur kan man se skillnaden på dessa former av "negativ" energi? Men ännu mera intressant, hur kan man se skillnad på ett NEG och ett subjektiv komplex i det omedvetna (Qlippa av typen "b")?

o

Om man vill, och tror på det, så kan man ju förklara bort de flesta psykopatologiska fenomen av både neurotisk och psykotisk art såsom "NEGS". Jag tror dock inte att man kan eller får det. Jag tror att det finns psykopatologi som är helt oberoende (avseende kausalitet) från yttre negativa former, oavsett om de är "NEGS" eller objektiva Qlippoth (typen "a"). Jag har ingen lust att gå tillbaka till en syn där man bortförklarar alla sjukdomar såsom demonbesatthet.

o

Dock tror jag att psykopatologi öppnar upp för och bjuder in negativa krafter och energier utanför energikroppen (auran) och som redan har sagts "vampyriserar" på dessa subjektiva trauman och dynamiska negativt laddade energier.

o

Men frågan kvarstår: Hur skall man kunna se skillnad på en "NEG-infektion" och genuin psykopatologi? Är det möjligt? Och om inte, vad är det mest hälsosamma perspektivet att utgå ifrån: det "ockulta" eller det "beteendevetenskapliga"?
o
Här anser jag att man måste utgå från uteslutningsmetoden när man diagnostiserar problemet. Eller med andra ord ett angrepp från båda fronterna, dvs. psykoterapeutiskt och magiskt. I många (kanska flesta?) fall bör man behandla problemet som en subjektiv psykisk åkomma och om detta inte hjälper så får man komplettera med magiska tekniker. Det omvända perspektivet går ju också i de fall där man kan vara tämligen säker på att det rör sig om en yttre orsak. Alltså är det tvärvetenskapliga perspektivet viktigt i dessa fall, att förena klassisk ockultism (eller magi) med psykoterapi och psykiatri. I dessa fall är Jungiansk analys (analytiska psykologin) att föredra, men även Freudiansk (psykoanalys), så länge exorcisten tillika är magiker. I fallet med psykoanalys tillkommer det andliga perspektivet automatiskt genom de magiska studierna.

o

Personligen tror jag att de flesta symptom av "demonbesatthet" och "NEG-infektioner" kan ges "naturliga" förklaringar, dvs. såsom uttryck för psykopatologi, vilket bekräftas av att man har märkt att dessa fenomen avviker vid psykoterapi. Sålunda hävdar jag att effekter som tillskrivs NEGS allt som oftast är förbundna med neuroser och psykodynamiska processer i det omedvetna. Dock gäller detta inte i samtliga fall. Det finns, tror jag, en minoritet av genuina psykiska attacker av yttre negativa energimönster.

o

Men en sund skepsis tror jag behövs i hanterandet av denna typen av fenomen, en skepsis som är medveten om människans psykiska mekanismer (baserat på moderna psykologiska rön) men som samtidigt är öppen för paranormala fenomen som en möjlighet. I centrum av allt detta finns ju "patienten" och man måste av etiska skäl ha fokus på vad som är den bästa behandlingsformen för att bota dessa åkommor av upplevd psykisk attack, infektion och besatthet.

Det är viktigt att man inte skjuter över målet i sin analys; lika väl som man kan missa en verklig attack av "entiteter" genom att tolka in en rent psykologisk orsak så kan man även göra det omvända. Dessutom tror jag att risken är större i det senare fallet (dvs. att misstolka en psykisk orsak för en besatthet av entitet). Det optimala vore om "exorcister" (om man får kalla dem så) även var skolade i klassisk djuppsykologi, så att man kunde göra en korrekt bedömning utifrån kunskap om båda dessa perspektiv. I andra hand att exorcisten konsulterade en psykolog/psykoterapeut.

Ju mer jag studerar detta ämne desto mer övertygad blir jag om att beteckningen "NEGS" kan tjäna som ett samlingsnamn för allt Qlippotiskt (dvs. avskiljt, obalanserat, disassocierat, oharmoniskt) i den objektiva eller yttre (makrokosmiska) världen.

En Qabalistisk förklaring till fenomenet, i Golden Dawn-termer, utgår i stort sätt från Isaac Lurias system. Inom Golden Dawn (Gyllene Gryningen) kan man å ena sida tilldela de fyra skillda Qabalistiska världarna till ett och samma Livets Träd, där Atziluth (den gudomliga och arketypiska världen) associeras med Kether (kronan; det högsta Sefirat), Briah (den kreativa ärkeänglalika världen) till Chokmah och Binah (det "gudomliga föräldrarparet"; den arketypiska polariteten mallan passivt och aktivt, positivt och negativt, ljus och mörker, etc.), Yetzirah (den formativa världen av änglarnas härskaror) från Chesed till Yesod, samt den sista välden Assiah (den materiella världen) till Malkuth.

Detta system är mest lämpat för en analys av människan, mikrokosmos, Minutum Mundum, då dessa fyra världar härigenom korresponderas med de Qabalistiska tre själarna; Nefesh (den animala själen; det omedvetna eller undermedvetna) med Assiah, Ruah (den förnuftiga och mänskliga själen; det medvetna eller jag-medvetna) med Yetzirah, samt Neshamah (den gudomliga själen; det kollektiva omedvetna eller övermedvetna) med Atziluth och Briah.
o
Å andra sidan anses det inom Golden Dawn vara mest korrekt att tilldela ett helt Livets Träd till var och en av de fyra Qabalistiska Världarna. Sålunda har Atziluth ett helt Träd med 10 Sefiroth, Briah likadant, etc. Det ger sammantaget 40 Sefiroth. Kether i Assiah (den materiella världen) är således ej samma som Kether i Atziluth. På samma sätt kan man dela in var och en av de fyra världarna i ytterligare fyra världar i sig; Atziluth i Assiah, Briah i Assiah, etc. (för att ta exempel i den lägsta och fysiska världen). Detta sista system kombinerar de två varianterna av tillskrivningar av Världar och lämpar sig väl för en analys av den yttre eller stora världen, makrokosmos.

o

Golden Dawn-traditionen säger dock att Qlippoth befinner sig strax under Assiah (eller Malkuth). På ett sätt utgör de en del av Assiah men på ett annat kan man se på dem som separerade och placerade under, längst ner i skapelsen. Sålunda kan man här se ett femte träd (från Kether-Malkuth) bildas, inom Qabalah traditionellt kallat sitra achra, vilket kan översättas till "den andra sidan". De 10 Qlippotiska "sefiroth" bildar sålunda ett självständigt "Livets Träd" som befinner sig under Assiahs Livets Träd. Sålunda tar aldrig den högsta världen Atziluth tar del i Qlippoth. Men oavsett modell (ett Träd eller fyra) så anses Qlippoth residera under Malkuth, i fallet med fyra Träden under Malkuth i Assiah.

Detta återkopplar till att just fotsulorna av Bruce anses vara känsliga punkter för NEG-infektion. Med tanke på att Malkuth är associerat med fötterna bekräftar detta Golden Dawns syn på att Qlippoth är förlagda under Malkuth (under fötterna). Detta sista påstående förstärks inom Golden Dawns symbollära genom att man betraktar Leviathan (den sju eller åttahövdade draken) som stigande upp över Livets Träd från Malkuth upp till Da'ath, men utan att den når den högsta Gudomliga Triaden (Kether-Binah); se diagrammet Edens Lustgård efter Syndafallet från 4=7. Den högsta gudomliga själen Neshamah blir sålunda aldrig befläckat av Qlippoth.

Detta ger själva grundvalen eller râison d’etre till varför åkallandet av Det Högsta Gudomliga och L.V.X. (ljus) är ett i synnerhet effektivt redskap för att bota de Qlippotiska krafterna. Detta faktum utgör även själva grundvalen för den ökända magiska tekniken för evokation. Den i mina ögon bästa boken som tar upp detta ämne på ett seriöst och konstruktivt sätt är Ritual Magic Manual: A Complete Course in Practical Magic, av David Griffin.

o

Denna bok har tyvärr för alltid utgått från förlaget; den kommer enligt författarens egna önskemål ej att tryckas på nytt igen. Detta är synd och skam för det är en riktig pärla för ceremonimagikern. Idag måste man vara beredd att betala flera tusentals kronor på andrahands-marknaden för att komma över ett exemplar. Men det är väl värt sina pengar. Personligen använder jag mig av boken regelundet i mitt Teurgiska arbete. Här är några användbara länkar som saluför begagnade exemplar av detta verk:

Bestwebbuys
Amazon
Somaluna

Avsnittet som är relevant för den här diskussionen är Sjunde Kaptilet med titeln Demonic Evocation. Den beskriver den klassiska formeln för ceremoniell evokation, eller frambesvärjelse, men främst utifrån ett psykologiskt perspektiv. Delar av detta kapitel som beskriver själva grundvalen för magisk evokation finns att ladda ner i ett pdf-format.

o
Evokation syftar till att frammana Qlippoth ur det omedvetna (undermedvetna) till det medvetna. Man gör det genom vissa säkerhetsförfaranden. För att undvika demonisk besatthet så skriver man en magisk cirkel runt operatören. Utanför denna placerar man ”konstens triangel” (eng. "triangel of art") vilket utgörs av en rund spegel monterad mot en triangel med vissa gudomliga hebreiska namn. Även den magiska cirkeln är fylld med gudomliga namn och magiska symboler. Genom att klä sig i Adeptens regalia och beväpna sig med Det Magiska Svärdet (helgat åt Gevurah/Mars) så framtvingar man Qlippat ur sitt omedvetna, ut ur sin aura, och in i konstens triangel. Därefter skall man skåda i spegeln och där observera alla syner som uppträder framför sina öppnade ögon; man skall se den aktuella demonen uppenbara sig i spegeln. Genom detta gör man sig medveten om denna förträngda aspekt av en själv, och väl medveten av den (fångad som den är i triangeln) betvingar man den med Svärdet att underkasta sig Den Gudomliga Viljan, L.V.X., Ljuset, Den Helige Skyddsängeln, Det Högre Jaget. Kraften integreras sålunda i personligheten och dess negativa laddning släpper i processen.

o

Troligtvis kan man använda detta även mot objektiva qlippoth och "NEGS". Men fortfarande är metoden helt klart Lurianskt genom att man underkastar "NEGSet" till Den Gudomliga Viljan och Ljuset. Märk väl att man gör det utifrån den stränga aspekten, Gevurah, Mars, genom Svärdets bemyndigande. Det är inget New Age-flummigt gosande med den negativa kraften utan ett "betvingande" genom Guds Heliga Namn. Men samtidigt är det ett helande, läkande under Ljusets inverkan.

o

Jag är övertygad om att det är en mycket användbar metod. Den kan dessutom utföras av flera, vilket jag vet har gjorts med framgångsrika resultat. Hypotetiskt skulle man kunna evokera någon annans Qlippa om denne person befann sig innanför den magiska cirkeln med magikern/exorcisten. Personligen tror jag dock att principen hjälp till självhjälp är den bästa vägen att bota någon från Qlippotisk ”besatthet” (dvs. tvångsneuros som betingas av Qlippoth); att personen själv utför exorcismen under ledning av sitt Högre Jag, Den Helige Skyddsängeln.

o

Det fina är att oavsett perspektiv, det psykologiska eller det ockulta, så har metoden verkan. Om det endast rör sig om ens egna Qlippa (vilket jag tror det oftast är) kommer man att möta det och integrera det i sin personlighet (en slags "instant" psykoanalys). Om det rör sig om en "NEG" kommer man att kasta ut den ur sin aura (exorcera anden) och betvinga det under Guds Namn och förmodligen bota det genom L.V.X.

o

Observera att idén om att använda en spegel i evokation inte ursprungligen är Donald Michael Kraigs (vilket man kan förledas att tro när man läser den av honom författade Modern Magick) utan utvecklades av G.D. Adepten Poke Runyon på 60-talet. Hans böcker i ämnet kan också vara av intresse. Poke Runyon har utvecklat sitt eget ockulta ordenssällskap Ordo Templi Astarte (O.T.A.) och de saluför även hans böcker i ämnet.

Poke Runyon gjorde ett stort genombrott med sin nytolkning av "the triangle of art", något som dagens inkarnation av Golden Dawn har tagit fasta på. Det är en kombination av teknikerna scrying ("skådande") och evokation. Det påminner en del av den teknik som John Dee och Edward Kelly brukade sig av när de emottog det Henokianska materialet. Fast rent tekniskt sätt invokerade John Dee änglarna i en kristallkula.

o

Den traditionella formen av ”salamonisk evokation” inbegriper blodsoffer, något som aldrig har innefattas i Golden Dawns ursprungliga lära. Ursprungligen lärde man i G.D. istället ut att Adepten skulle ställa ett rökelskar i Triangeln och bränna en tjock rök vari demonen skulle manifestera sig (brukande kolpartiklarna i röken för sin manifestation). Denna teknik är föga effektiv; den utgjorde bokstavligt talat en rökridå. Spegeln är ett genombrott och har gjort den klassiska solomonska evokationen användbar igen.

Denna spegel bör utformas så som den är beskriven i Donald Michael Kraigs Modern Magick (jag refererar till denna bok då den är betydligt lättare att komma över än David Griffins Ritual Magick Manual). Man kan dock använda en vanlig rund spegel (som man kan köpa plocka ut ur ramen) i triangeln. Kraig rekommenderar bruket av svart spegel (dvs. att man tar en glasskiva och målar den svart mot ena sidan). Det viktiga är dock spegelbilden i sig. Genom alla tider har siare skådat i ytor som har reflekterat deras spegelbild, allt ifrån vattenytor till polerad metall. Personligen hade jag nog använt mig av den mörka spegeln, vilket ju är traditionellt. David Griffin rekommenderar dock en vanlig spegel.

Angående vilka hebreiska namn som skall användas på triangeln (som omgärdar spegeln) kan man antingen göra som i Modern Magick och bruka dig av de namn som finns i Legemeton. Alternativt kan man följa David Griffins rekommendationer i sin Ritual Magic Manual att använda sig av de Gudomliga namnen och namnen på Ärkeänglarna som korresponderar med den ande (Qlippa) som skall frammanas. Tanken är att dessa namn i triangeln skall binda och hålla fast anden i Triangeln, som skydd. Denna skall sedan vanligtvis placeras mot öster, men om man kan finna andra korrespondenser som är mer exakta i förhållande till den unika kraften kan man även använda dessa.

I samband med exorcism eller evokation utgör invokationen av den Helige Skyddsängeln den troligtvis viktigaste förberedelsen inför det senare arbetet med själva besvärjelsen av demonen, om man skall följa förfarandet beskrivet The Book of the Sacred Magic of Abramelin the Mage. Det är inte heller fel att åkalla Jesu Kristi namn, eller Pentagrammaton, YHShVH (Yeheshuah) YHVShH (Yehovashah), i samband med exorcism. Invokationen av Ärkeängeln KMEL (Kamael) för Mars/Gevurah är även användbar som en "förstärkning", men åkallelsen av Helige Skyddsängeln är som sagt essentiell och bör föregå all invokation, i synnerhet vid exorcism.

I boken Modern Magick presenterar D.M. Kraig en mycket god och enkel formel för exorcism, som han kallar I.O.B. och vilket står för "Identify" (identifiera), "Objektify" (objektifiera) och "Banish" (förvisa). Jag presenterar här en sammanfattning av denna ritual för exorcism i en något modifierad form:

1. Identifiera tvångstanken som du vill exorcera.
2. Objektifiera denna tvångstanke eller "demon". Bygg upp en bild eller föreställning av denna, som om den vore en levande gestalt. Namnge avslutningsvis demonen.
3. Bygg upp bilden av demonen för din inre föreställning en meter framför dig. Förbind dig själv med denna medels en "astral" navelsträng.
   
4. Utför förvisnings ("banishing") ritualerna LBRP och LBRH. Tillse att både du och demonen befinner er innanför den förvisande cirkeln. Använd gärna en dolk eller ett svärd när du gör detta.
   
5. Rena med vatten och helga med eld (dvs. rökelse) i de fyra väderstrecken.
6. Åkalla Det Högre Jaget (Den Helige Skyddsängeln).
7. Uttala ritualens "intention", dvs. dess avsikt och syfte (det mål du har satt och vilken önskvärd effekt ritualen skall ha).
8. Utför en MPR.
9. Hugg av "navelsträngen" med dolken/svärdet.
10. Skjut ifrån dig demonen genom att kasta fram armarna och projicera ut den (ge Anträdarens Tecken). Se demonens gestalt kastas ut ur cirkeln du har skapat. Stampa med vänster fot och håll vänster pekfinger mot munnen (ge Tystnadens Tecken).
    
11. Rikta dolken/svärdet mot demonen och invokera Namnet Yeheshuah och Yehovashah/Pentagrammaton (de hebreiska bokstäverna Yod Heh Shin Vau Heh respektive Yod Heh Vau Shin Heh; י ה ש ו ה och י ה ו ש ה) och befall demonen att för alltid lämna dig och din aura i fred.
12. Projicera ljus- (L.V.X.) kraft med Anträdarens Tecken upprepade gånger och dolken/svärdet riktat mot den demoniska gestalten och se den lösas upp. Avsluta med Tystnadens Tecken.
    
13. Beviljande demonen om avlägsnande (eng. "license to depart") i Yeheshuahs, Yehovashas namn.
14. Avsluta med förvisningar som i punkten 4.
    

Kommentarer: Vid punkten 5 brukar man sig av ett rökelsekar med kedja så att man kan svänga det (så som man kan se i katolska kyrkans ritualer). Man tecknar ett kors med bägaren eller rökelsekaret och bestänker eller svänger tre gånger mot väderstrecket. I den version som D.M. Kraig presenterar identifierar man även demonen med ett av de fyra elementen och brukar sig sedan av det Elementara Vapen eller det band på "Regnbågens Stav" som korresponderar med det motsatta Elementet, istället för svärdet i punkterna 11 och 12. Om läsaren har ett motsvarande vapen eller stav så kan denne bruka sig av detta istället, väglädd i identifieringen av Elementet med följande citat ur Practicus 3=8 Ritualen:

Var du därför snabb och aktiv som Sylferna, men undvik ytlighet och nyckfullhet. Var energisk och stark likt Salamandrarna, men undvik irritabilitet och vildsinthet. Var flexibel och uppmärksam på föreställningar likt Undinerna, men undvik lättja och ombytlighet. Var strävsam och tålmodig likt Gnomerna, men undvik simpelhet och girighet.

Obs! Ritualen som beskrivs ovan är ej en formel för evokation utan en enklare form av exorcism. Detta oaktat bör den ej utföras av någon som inte har haft flera års erfarenhet av regelbunden ceremoniell magi. Jag skulle inte rekommendera någon att utföra denna operation som ej besatt ett initiatoriskt uppnående av nivån Filosofus 4=7 Graden. En evokation, å andra sidan, bör under inga som helst omständigheter utföras av någon som ej har nått en fullständig kunskap och konversation med sin Helige Skyddsängel, dvs. av någon som minst innehar Graden Adeptus Major 6=5.

o

S.R.