Jag erinrar mig en diskussion på ett diskussionsforum angående en tantrikers försök att inför TV-kameror döda den för indierna kände programledaren och skeptikern Sanal Edamaruku, vilket är något av Indiens svar på James Randhi. Naturligtvis skrockade debattörerna över det faktum att den hastiga och onaturliga döden inte infann sig, trots över en flera timmar lång dödsritual. Hela inslaget finns att se på YouTube. Jag kan hålla med om att inslaget är lika mycket komiskt som det är långtråkigt att se på.
o
Det jag dock inte riktigt kan förstå är varför man i exempel som dessa fokuserar så mycker på att håna alla som tror på övernaturliga krafter, såsom magi. Varför är det sällan någon från skeptikerna som ifrågasätter det etiska i att "bruka sig" av svartmagi? Varför ställer man sig inte istället frågan varför det är så lätt för hinduiska "vise män" (vilket ju en tantriker får anses vara) att hemfalla åt något som att vilja döda någon med ockulta krafter?
o
Det finns två vägar inom den trantriska traditionen. Den vänstra handens väg och den högra. Tantrikern i det här exemplet är uppenbarligen en påstådd "mästare" av den vänstra handens väg. Inslaget säger mer om dessa egoister till andliga sökare än om den trantriska vägen (högra handens) i sig.
o
Dessutom ställer jag mig själv personligen skeptisk till att denna typen av svartmagi har en verklig objektiv verkan såpass signifikant att den kan döda någon på detta påstådda sett, och om den nu skulle vara verksamt på något sätt så gör den snarare en större skada på utövaren än på någon annan. Vad jag dock inte förstår är att s.k. tantriker fortfarande idag hänger sig åt en sådan moraliskt förkastlig syssla. Hur kan det någonsin vara moraliskt riktigt att utföra en handling som man själv tror kan leda till sin nästas skada eller död?
o
Denna typen av verksamhet är inte så ofarlig som skeptikerna gärna vill påskynda, ty det finns människor som på fullt allvar tror att man kan bli dräpt av svartmagi, speciellt i underutvecklade länder där det praktiseras regelbundet. Alla har vi väl hört talas om självsuggestionens makt.
o
Å andra sidan är den bästa medicinen att skydda sig från svart magi att hånfullt skratta åt den som Sanal Edamaruku gör i TV-inslaget; om människan inte tror på att hon kan bli drabbad av ondskefull magi kommer dess grepp om henne med största sannolikhet att släppa. Men detta faktum hjälper inte alla stackare som anser sig vara under den svarta magins våld. Även om folkbildning kan göra ganska mycket gott kommer det alltid att finnas folk som tror på att de kan bli dödade av onda gurus psykiska krafter, i synnerhet bland tredje världens underutvecklade länder.
o
Vad jag vill lyfta fram här är att det finns en extra dimension i fall som detta. Det är stor skillnad på det ovan nämnda fallet och exempelvis en reiki-healare. En reiki-utövare har i alla fall ett gott syfte och kan faktiskt hjälpa andra människor att må bättre, må det vara självsuggestion (placebo) eller verklig energetisk påverkan. Den ondskefulle gurun strävar ju efter att skada (och t.o.m. döda) sina medmänniskor. Han kan ju faktiskt göra en del medveten skada, även om det endast kan reduceras till självsuggestion. Sådana där människor lever på sin makt att skrämma sin nästa till lydnad och kontroll. Det är enligt mig ett högst oetiskt beteende och borde bekämpas med mer än blott hånskratt från skeptikernas sida.
o
Men bortsett från den direkta suggestiva tankekontrollen från en svartmagikers sida så kan man inte helt utesluta att ett helt fokuserat sinne, underbyggt av en sant hatisk känsla för att höja koncentrationen och ge emotionell förstäkning åt den magiska viljan, de facto kan åstakomma en psykisk och fysisk skada per distans.
o
För den som på nära håll eller själv har upplevt healing är detta inte längre speciellt otänkbart. Eller för att ta qi-gong eller yoga, etc., som ytterligare exempel. Effekten är dock begränsad och kan inte väcka döda till liv lika lite som det kan döda något levande. Man kan endast påverka naturliga processer vilket är i harmoni med individens (patientens eller mottagarens) vilja och Högre Jagets Vilja. Sålunda är det mycket svårt, eller närmast omöjligt, att skada någon ockult om inte offret själv bjuder in "besvärjelsen" genom sin rädsla. På samma sätt anser många healers att patienten måste vara öppensinnad för den läkande strömningen av kraft för att den skall nå full önskvärd effekt; skepsis har en hämmande effekt i fallet med healing eller skyddande i fallet med svart magi. Som jag tidigare har nämnt så utgör självsuggestionen en stor faktor i allt detta.
o
Skeptikern kommer genast att säga att självsuggestion inte tillhör magins utan snarare psykologins ämnesområde. Men det beror helt på hur man definierar ordet magi, ty det är skillnad på allmänhetens och de initierades definitioner på detta laddade begrepp. Idag separerar man gärna det paranormala och det strikt naturvetenskapliga ifrån varandra. Under renässansen såg man exempelvis inte lika stor skillnad mellan astrologi och astronomi, mellan alkemi och kemi, magi och naturvetenskap, etc. Initierade gör även idag ingen skillnad på exempelvis psykets övernaturliga förmågor och psykiska processer i allmänhet så som den moderna psykologin definierar det. Placeboeffekten är för en ockultist ett bevis på tankens överlägsna makt över kroppen, andens kraft över materian.
o
Dessutom sa jag ovan att självsuggestion var en stor faktor i det hela, inte hela faktorn. När jag sade detta hänsyftade jag i synnerhet till den "svarta magins" påverkan på andra individer. Det finns inneboende skyddsmekanismer (som jag nämnde ovan) som värnar om individens andliga integritet (svart magi är ett övergrepp på den andliga integriteten mer än den fysiska). Det är först när vi själva tillåter oss att bli påverkade av den svarta magin (dvs. tror på dess effekt) som den kan göra oss någon skada. Skeptisim är dessutom det bästa försvaret mot dylik påverkan, även eventuell paranormal påverkan. Detta är som sagt till en viss del även ett faktum vid healing; patientens läkelseprocess blir behjälpt om psyket bjuder in den helande energin. Allt det här kan sålunda reduceras till medvetande och vilja.
o
S.R.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar