Golden Dawn och Aristoteles lära om Elementen

o

För ett tag sedan fick jag en fråga angående hur det kommer sig att Golden Dawn Traditionen placerar De Fyra Elementen på det sätt som görs i förhållande till väderstrecken, vilket frågeställaren ansåg vara unikt just för denna Tradition; Luft med Öster, Eld med Söder, Vatten med Väster, samt Jord med Norr.

Frågeställaren ifrågasatte Elementens attribuering till väderstrecken enligt detta arrangemang och förordade istället den lära som baserar sig på Aristoteles system av kvaliteter, dvs. torrt, fuktigt, hett och kallt, enligt arrangemanget nedan:


Detta arrangemang flyttar således på Elementen Vatten och Jord och får dem att byta plats med varandra, i enlighet med de diagonala tillskrivningarna av ”fuktigt & torrt” (Nordväst & Sydväst) samt ”varmt & kallt” (Sydost & Nordost). Jag anser dock att det finns en poäng med Golden Dawns korrespondens mellan Elementen och väderstrecken som jag presenterade ovan, vilket jag vill utveckla en aning.

Angående varför Jord bör associeras med Norr förklaras med att detta väderstreck är platsen för det största symboliska mörkret. Man kan se på de fyra väderstrecken som Solens resa under ett helt dygn, med soluppgången i Öster (Tempererat – Luft och Gult), solen i sin höjdpunkt i Söder (Intensivt – Eld och Rött), solen i sin nedgång (Tempererat – Vatten och blått), samt solen i sin lägsta punkt under horisonten eller i jorden (Inaktivt/passivt – Jord och Svart).

På samma sätt associeras årstiderna med de fyra Elementen; den tempererade Våren med Luft (det astrologiska/astronomiska nyåret där Solen ”föds” eller ”stiger upp” ur sin mörka dvala om vintern), den heta Sommaren med Eld (den varmaste årstiden), den tempererade Hösten med Vatten (den tid när Solen ”stiger ned” och går in i en nedbrytande ”döds-fas”, en årstid som ofta upplevs som fuktig och regnig), samt slutligen den kalla Vintern (den tid där solen är i sin mörka dvala och återigen befruktas vid vintersolståndet och tillåts gro fram till dess födelse vid vårddagjämningen).

En annan aspekt av det hela förklaras av den tantriska yoga-teorin om Tattwas eller Elementen (se illustration till höger). De utvecklas i ordningen Ande, Luft, Eld, Vatten och Jord. Tattwas är ju enligt detta österländska system ett uttryck för Solens prana (L.V.X. eller livskraft); för att återkoppla till Solens färd under dygnets fyra faser så ser man återigen denna följdordning från Öster och Luft till Norr och Jord i medsols ordning.

Det aristoteliska konceptet med Elementens ”dubbla kvalitéter” är Golden Dawn initierade väl förtrogna med – detta lärs ut redan till Neofyter. Men vi tillskriver inte det några väderstreck (vilket jag inte har hittat några referenser till att Aristoteles skulle ha gjort heller) och placerar inte direkt ut dem i Tempelrummet. Detta arrangemant över Elementen används mer som en alkemistisk illustration och tankebild om Elementens cirkulation och växlande karaktär.

Dock finns det ett viss antydan att man kanske gör det indirekt ändå i ett traditionellt Golden Dawn Tempel; i Salens hörn placerar man ut Horus Fyra Barn (de egyptiska kanopiska gudarna), vilket kanske något slentrianmässigt har associeras med Elementen. Det intressanta är att Jord och Vatten byter plats i Salen (Luft i Nordost, Eld i Sydost, Jord i Sydväst, och Vatten i Nordväst). Detta kan kanske istället vara en hänvisning till kvaliteterna: Imeshet i Nordost = fuktiget, Tuamataf i Sydost = hetta, Hapi i Sydväst = torrhet, och Kabexnuf i Nordväst = kyla. Vrider man detta arrangemang 45 grader i medsols riktning hamnar Elementen exakt som i Aristoteles system.

De Kanopiska Gudarna

Dock placerar man symboliskt i samma Sal Elementen i väderstrecken på det sätt som jag beskrev tidigare. Alltså betonar man den Solara kvalitéten i tillvaron. I mina ögon representerar de ”dubbla” kvaliteterna och kanopiska gudarna mer sinnliga aspekter av Elementen, medan det andra arrangemanget med Solens färd runt jorden och Tattwas succession belyser en mera exalterad och ”pranisk” eller ”eterisk” aspekt av Elementen.

S∴R∴